Nya kriminalthrillern ”Steal” bjuder på bra men bekant spänning

Det finns något tillfredsställande i att se en välplanerad kupp rulla ut. Att följa karaktärerna medan de navigerar faran och dubbelspelet. Men efter La Casa de Papel, Lupin, Kaleidoscope och alla andra varianter börjar genren kännas lite uttjatad. Så när Steal dök upp på Prime Video med Sophie Turner i spetsen var jag nyfiken men också skeptisk. Kan ännu en heist-serie verkligen erbjuda något nytt?

Svaret är både ja och nej. 

Steal försöker göra något annorlunda genom att fokusera på efterdyningarna istället för själva kuppen, och det är uppfriskande. Men samtidigt kan jag inte skaka av mig känslan av déjà vu. Allt känns lite för bekant, lite för säkert och framförallt lite för mycket La Casa de Papel – fast i brittisk kostym.

Ett vanligt kontor, ett ovanligt rån

Serien öppnar med Zara (Sophie Turner), en vanlig kontorsanställd på Lochmill Capital, ett pensionsfondbolag i London. Hon lever ett förutsägbart liv och det gillar hon. Tillsammans med sin bästa vän Luke (Archie Madekwe) lever de ett fridfullt liv. Men allt förändras när en grupp maskerade tjuvar stormar in på kontoret, tar alla som gisslan och tvingar Zara och Luke att föra över miljarder pund från vanliga människors pensioner.

Vem skulle vilja stjäla från pensionärer, och varför?

Det här är utgångspunkten för Steal, och det är faktiskt en intressant premiss. Istället för att följa planeringen av kuppen så kastar Steal oss direkt in i kaoset och låter oss sedan följa efterdyningarna. Det är en uppfriskande vinkel och den gör att serien känns lite mer jordnära och realistisk än många andra i genren.

Twists och vändningar som för mestadels håller

Steal är smart konstruerad. Det finns lager på lager av hemligheter. Varje avsnitt avslöjar något nytt som får dig att omvärdera allt du trodde du visste. Är Zara verkligen så oskyldig som hon verkar? Vad vet Luke egentligen? Varför verkar detektiven DCI Rhys (Jacob Fortune-Lloyd), som leder utredningen, ha sina egna problem att hantera, inklusive ett återfall i spelberoende?

Serien lyckas hålla spänningen uppe och det finns genuint bra ögonblick där allt vänds upp och ner. Men problemet är att vändningarna, hur smarta de än är, aldrig känns helt överraskande. Det finns en förutsägbarhet i hur serien rullas ut, som om den följer en manual för moderna heist-thrillers. Det är som att veta att det kommer en twist, så när den väl inträffar känns den mer som en bekräftelse än en chock.

Är ”Steal” ”La Casa de Papel” på brittisk mark?

Det är svårt att inte dra paralleller till La Casa de Papel. Visserligen är Steal betydligt mer dämpad och realistisk. Det finns inga röda overaller eller kodnamn här men det finns ändå en känsla av att serien försöker fånga samma energi. Den dramatiska musiken, de snabba klippen mellan olika tidsperspektiv, den långsamt avslöjade sanningen om vem som egentligen ligger bakom rånet. Det känns bekant.

Det är inte nödvändigtvis dåligt. La Casa de Papel var enormt populär av en anledning. Men Steal saknar det där extra skiktet av karisma och djärvhet som gjorde den spanska serien så omöjlig att slita sig från. 

En serie som funkar men inte imponerar

Steal är inte dålig. Den är välgjord, välspelad och har tillräckligt med vändningar för att hålla mig intresserad. Men den känns också säker, som om den inte vågar sticka ut för mycket. Den ger mig allt jag förväntar mig av en heist-thriller, men den ger mig inget mer. 

Om du älskar heist-serier och är sugen på något som är smart och snyggt producerat kommer du förmodligen gilla Steal.

Säsong 1 av ”Steal” finns att streama på Prime Video med premiär den 21 januari.

Filmtopp uppdaterar dig med nyheter och tips inom streaming. För att inte missa någon stor händelse – följ oss på Facebook.

Info om: Steal