Regeringen sänker prognosen för svensk BNP-tillväxt
Enligt den senaste prognosen har regeringen sänkt BNP-tillväxten för 2025 från 2,1 procent till 1,8 procent. För 2026 har nedgången även varit betydande, från 2,8 procent till 2,3 procent. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) påpekade under en pressträff att den återhämtning som observerades förra året nu har avstannat.
– Det är tydligt att osäkerheten kvarstår, och riskerna lutar framför allt åt det negativa hållet. Ändå är det viktigt att vi har en riktning, säger Svantesson.
Regeringens prognos överensstämmer med Swedbanks konjunkturprognos som presenterades tidigare. Även Konjunkturinstitutets bedömning stämmer överens. Albin Kainelainen, generaldirektör för KI, påpekar att de negativa effekterna av tullor är begränsade, trots de stora riskerna.
Konsekvenser för svensk ekonomi
Betydelsen för svensk ekonomi och arbetsmarknaden är hanterbar, enligt Kainelainen. Några av punkterna att notera är:
- För 2025 förväntas den låga tillväxten fortsätta.
- Ingen kraftig ökning av arbetslösheten förväntas just nu.
- Vardagslivet för svenska hushåll och företag kan bli tuffare.
Trots negativa prognoser beskriver Svantesson den svenska ekonomin som i en utdragen lågkonjunktur, påverkat av det amerikanska handelskriget. Samtidigt finns det positiva tecken i form av ett nyligen ingånget handelsavtal med Storbritannien.
Vanliga frågor och svar
Fråga: Vad innebär sänkningen av BNP-prognosen för svenska hushåll?
Svar: Det innebär att hushållen kan få det tuffare ekonomiskt framöver, med ökad osäkerhet kring hushållens inkomster och utgifter.
Fråga: Hur påverkar tullor svensk handel?
Svar: Tullor kan leda till högre kostnader för importerade varor, vilket kan påverka prisnivåerna och tillgängligheten av vissa produkter.
