Det var i juni i år som regeringen föreslog flera lättnader i bolånereglerna. Bland annat föreslås en höjning av bolånetaket från 85 till 90 procent, samt att det utökade amorteringskravet som infördes 2018 helt avskaffas.
Förslagen har sedan dess mötts av både kritik och stöd. I dag, den 17 oktober, avslutas remissrundan – som visar på en fortsatt splittrad syn.
[ Annons ]
Bland de hittills omkring tjugo inkomna remissvaren är det Konjunkturinstitutet som står för den skarpaste kritiken. De avvisar helt förslaget om ett höjt bolånetak och varnar för att det kan driva upp bostadspriserna och öka hushållens skuldsättning.
”De senaste årens bostadsprisfall visar vikten av att skydda hushållen mot en allt för hög skuldsättningsgrad i förhållande till säkerhetens värde. En högre skuldsättning ökar dessutom den makroekonomiska risken genom att förstärka konsumtionsnedgångar i lågkonjunkturer. Detta riskerar att fördjupa framtida ekonomiska nedgångar”, skriver de i sitt remissvar.
Förslaget om att skrota det skärpta amorteringskravet kan myndigheten varken tillstryka eller avstryka – eftersom man anser det vara för tunt. I stället efterfrågar de en djupare analys över hur förändrade amorteringskrav påverkar bostadspriserna. Samtidigt bedömer de att kombinationen av amorteringslättnader och höjt bolånetak med stor sannolikhet kommer leda till stigande bostadspriser.
[ Annons ]
”En sådan prisuppgång gynnar främst befintliga bostadsägare snarare än att underlätta för unga och förstagångsköpare att ta sig in på bostadsmarknaden”, skriver Konjunkturinstitutet.
Även Riksgälden är kritisk i sitt remissvar, och menar att förslagen innebär en ökad skuldsättning, minskad motståndskraft hos hushållen och ökade risker för den finansiella stabiliteten.
Desto positivare är Riksbanken och Finansinspektionen, som efter tidigare uttryckt oro nu ger tummen upp. Samtidigt kvarstår vissa tvivel, inte minst från Riksbankens håll som menar att ett höjt bolånetak också medför risker med osäkra fördelar:
”Om utbudet av ägda bostäder inte ökar i någon större utsträckning riskerar reformen främst att omfördela bostäder mellan olika grupper: vissa hushåll gynnas, men andra missgynnas, och de som köper bostad behöver ta större lån och blir mer sårbara för ränteuppgångar och prisfall”, skriver de i sitt remissvar.
Helt bakom förslagen ställer sig bland annat fastighetsbolaget Riksbyggen. De anser att dagens krav på kontantinsats utgör ett stort hinder för unga och förstagångsköpare att ta sig in på bostadsmarknaden, vilket skulle gynnas av ett höjt bolånetak.
– Vår bedömning är att förslaget skulle göra stor skillnad för förstagångsköpare som vill in på bostadsmarknaden. De som redan är etablerade på bostadsmarknaden kan finansiera sin kontantinsats på andra sätt, till exempel genom tidigare vinster, säger Sofia Berg Horner, chefsjurist på Riksbyggen.
Däremot ifrågasätter de varför 90 procents belåning inte ska gälla vid samägande av befintlig bostad, och är kritiska till att maximal belåning vid tilläggskrediter, för exempelvis renovering, fortsatt ska begränsas till högst 80 procent av bostadens värde.
– Vi är också kritiska till att regeringen ska kunna införa tillfälliga begränsningar av belåningsgraden, vilket riskerar att skapa oförutsägbarhet för både hushåll och bostadsutvecklare, säger Sofia Berg Horner.
