Rubrikerna har blivit välbekanta: Techjättar från USA åker på stora bötesbelopp av EU. 700 miljoner euro för Facebooks ägarbolag Meta och Apple i våras. Nästan 3 miljarder euro för Google helt nyligen. Belopp som de lätt kan betala, men också EU:s sätt att visa klorna mot dem. Klåfingrig byråkrati, menar kritikerna. Viktig reglering för människors rättigheter mot världens mäktigaste företag, enligt förespråkarna.
Oavsett vad man tycker så börjar effekterna synas, med stoppade eller försenade produkter och tjänster i EU, med hänvisning till regleringen. Exemplen är flera:
● När du söker efter en adress eller plats på Google så fick du förr upp en stor karta från Google Maps. Men inte längre, inom EU. Google får inte främja sin egen karttjänst med hjälp av sin sökmotor, det vore i EU:s ögon oschysst mot konkurrenter. En mindre karta visas, men för att få upp en större måste du manuellt gå till Google Maps. Eller till en konkurrent.

● Apples senaste version av hörlurarna Airpods Pro har en funktion som kallas Live translation, översättning av tal från ett främmande språk. Men inte i EU. Enligt Apple beror det på EU:s förordning om digitala marknader (DMA) som ska kräva att funktionen fungerar även med andra tillverkares hörlurar.
Apple hävdar att det är ett säkerhetsproblem. Men företaget har ett annat skäl att protestera: Det skulle bli enklare för kunden att välja hörlurar av andra märken.

● Gemini är Googles svar på chatroboten Chat GPT. Den stod klar och släpptes till allmänheten i mars 2023, då kallad Google Bard. Men EU fick vänta till året därpå efter kritik från EU-myndigheter om hur den hanterade personuppgifter.
● Twitterutmanaren Threads lanserades också i USA långt före EU, delvis för att Meta kopplade den till Instagramkonton.
● Apple har även stoppat AI-satsningen i Iphonens operativsystem, kallad Apple Intelligence, en funktion för att styra Iphone från datorn och delar i karttjänsten Apple Maps.
– EU vill gå före resten av världen med sin reglering, säger Susanne Stenberg, senior forskare och rättslig expert på forskningsinstitutet Rise.
– Genom att reglera i lag förtydligar man vem som är ansvarig för vad, i stället för att den starkes rätt gäller.
Man talar ibland om Brysseleffekten, när EU går längre än resten av världen i regleringar, men genomslaget ändå blir globalt. EU är ju en enorm marknad. Därför anpassar de sig till EU:s nivå, är teorin. Som när Apple gick över till USB-C-kontakter i alla Iphone i stället för den egna lightning-kontakten för att anpassa sig till EU.

Regleringarna har blivit ett rött skynke för de största techbolagen, som lobbar mot EU för lösare tyglar, på senare tid med Donald Trumps stöd. Nyligen hotade han med strafftullar och skrev: ”Som USA:s president kommer jag stå upp mot länder som attackerar våra fantastiska, amerikanska techbolag”.
Hittills har EU-kommissionen inte darrat på manschetten.
– Vi fattar såklart att företag vill försvara sina vinster till vilket pris som helst, men det är inte vad DMA handlar om, sa kommissionens talesperson Thomas Regnier till Politico om Apples krav.
Regleringens direkta effekter är enkla att se. Men, framhåller rättsliga experten Susanne Stenberg, de adresserar också viktiga problem, som att techjättar får monopolställning eller missbrukar sin ställning.
– En del plattformar är så stora att de påverkar vår åsiktsfrihet. De styr över hur information sprids och måste därför ta mer ansvar, säger hon och jämför med säkerhetsregler för elektrisk utrustning, säger hon.
– Det handlar om att vi ska våga använda tekniken. Om jag köper en brödrost så ska jag inte själv behöva kontrollera att elen fungerar säkert. Jag har inte heller möjlighet att själv kontrollera att AI-modellen som dyker upp i mitt Googlefönster ger tillförlitliga svar. EU:s svar på den ojämlikheten är att stärka enskildas rätt, så att vi har rimligt säkra produkter på marknaden, säger hon.
Nu laddar Apple, Google och de andra om. EU-kommissionen är i startgroparna för att se över förordningen om digitala marknader. Det kan se ut som att EU viker ner sig, men i själva verket är det en planerad översyn.
Det har inte hindrat techjättarna från att beklaga sig. ”Dags för en omstart”, skrev Google och föreslog att EU ska föra dialog istället för att kräva straffavgifter från regelbrytande företag. Översynen ska vara färdig i maj 2026.