I koncentrat handlar kritiken om att hushållen kan bli mer skuldsatta, känsligare för räntehöjningar och bopriserna kan pressas upp. Och Finansinspektionen oroar sig över förslag som innebär att ansvaret för tillsyn, det vill säga att övervaka stabiliteten i det finansiella systemet, ska delas upp på flera myndigheter.
Det var strax före midsommar som regeringen föreslog att det extra kravet på amorteringar ska tas bort våren 2026 och att det ska gå att låna upp till 90 procent av en bostads värde, jämfört med 85 procent nu. Ett skäl som gavs var att det skulle göra det lättare för unga som vill köpa hus eller lägenhet om kravet på kontantinsats sänks.
Riksbanken tror inte helt på att möjligheten att låna mer ska resultera i att fler kan bli ägare av en bostad. Däremot kan priserna på hus och lägenheter åka upp och skuldsättningen öka. Konsumentverket ser en utveckling med större bolån och högre bopriser som gör enskilda låntagare mer sårbara för räntehöjningar och prisfall.
Riksbanken, liksom Riksgälden och KI undrar varför regeringen inte har gått vidare med utredningsförslaget om ett så kallat skuldkvotstak, det vill säga ett tak för hur stora lån en familj får ha i förhållande till inkomsterna.
LO oroar sig inte för den finansiella stabiliteten och tror att förslagen kan göra det lättare för fler att ge sig in på bostadsmarknaden. De minskar också behovet av så kallade blancolån med högre ränta än ordinära bolån.
Svenskt näringsliv välkomnar i stort förslagen, liksom Mäklarsamfundet och HSB.
Villaägarnas riksförbund stödjer förslagen men tror inte att de räcker för att unga ska kunna köpa bostad. Det sätter den, enligt förbundet, icke-fungerande bostadsmarknaden stopp för.
