När vi drog igång Älskade jävla danskar ville vi göra journalistik som fick både oss och er läsare att le. Och det har vi gjort. Det har – om vi får säga det själva – varit lättsamt, roligt och ibland skruvat. Precis så som vi tänkte från början – en satsning med stor portion gott humör kombinerad med journalistisk skärpa.
Men vi har inte väjt för allvarligare ämnen. Under resans gång har vi också berättat om gränsöverskridande kriminalitet, om dansk politik och ekonomi, om beslut i Köpenhamn som på ett eller annat sätt spiller över hit till nordvästra Skåne. Det har varit en lustfylld satsning, ja – men inte utan tyngd.
Nu närmar vi oss slutet. Men inte utan ett tack. Den 22 oktober bjuder vi in er läsare och prenumeranter till The Tivoli här i Helsingborg för en avslutande kväll i talkshowformat. Där möter ni bland andra profiler från vår tv-serie Turan. En festlig final – och, hoppas vi, en påminnelse om att här i nv-Skåne är det inte bara geografiskt som vi ligger nära danskarna. Håll utkik efter inbjudan. Den kommer snart.
Även om den här satsningen nu går i mål kommer vi inte att släppa vårt grannland. Tvärtom. Mycket av det som sker i Danmark angår oss direkt. Drönarincidenterna över bland annat Kastrup visar hur våra säkerhetsfrågor är tätt sammanflätade. En kaotisk omvärld påverkar oss alla.
Och på det presspolitiska området läggs nu förslag i vårt grannland som borde oroa oss alla.
Den danska medieansvarskommittén vill inrätta en statlig medieombudsman med befogenhet att väcka åtal mot medier och driva processer i domstol. Detta vid sidan av nuvarande Pressenævnet, motsvarigheten till Medieombudsmannen (MO) i Sverige. På pappret framstår det som ett tillägg – i praktiken är det ett systemskifte. För på ytan kan det låta som ett skydd för medborgaren, men i verkligheten är det något helt annat. I Norden har vi i generationer byggt på självreglering – fria pressråd där medierna själva tar ansvar för att följa etiken. Om staten tar över den rollen, om myndigheter får makten att granska och driva mål mot pressen, suddas gränsen ut mellan journalistik och politik. Då är det inte längre redaktionen som avgör vad som kan publiceras – utan i praktiken staten sombestämmer.
Kritiken är skarp. Utgivarna i Sverige kallar förslaget ”ett hot mot demokratins kärna” och varnar för att det strider mot EU:s förordning om mediefrihet. Internationella pressfrihetsorganisationer som IFJ (International Federation of Journalists) och ECPMF (European Centre for Press and Media Freedom) pekar på risken för självcensur och varnar för att den nordiska modellen med självreglering undergrävs. Om pressen tystas i Köpenhamn, hörs ekot också i nordvästra Skåne.
Så ja – Älskade jävla danskar har i första hand varit en lustfylld historia. Men vi får inte väja för tyngre ämnen. Och vi kommer inte att göra det framåt heller.
Den 22 oktober hoppas jag att vi ses på The Tivoli. En kväll med både hygge och skratt men också en påminnelse om att vi behöver hålla blicken skarp.
Danmark förtjänar, precis som vi, en fri och stark press.
